Nytt gruppsamtal med barn

Under projektets första år har barn med olika funktionsnedsättningar intervjuats i så kallade gruppsamtal. Barnen har inte med sig föräldrar eller andra vuxna utan träffar bara Ann-Marie Stenhammar och Lena Nyblom Malmberg, båda med lång professionell erfarenhet av att prata med barn om svåra ämnen.

Det allra senaste gruppsamtalet hölls med en grupp barn på Epilepsiförbundets familjeläger. Barnen tyckte det var roligt att vara på familjeläger och att lägret var roligare än de tänkt sig i förväg. Det kändes bra att träffa folk som man inte känner. Särskilt bra var det att träffa andra med epilepsi och se hur saker och ting fungerade för dem.

I gruppsamtalet pratades om olika känslor och hur det känns vara glad, arg, orolig eller ledsen. Vissa känslor kan man dessutom ha samtidigt, påpekade barnen, till exempel kan man vara arg och ledsen på samma gång.

Just dessa två känslor kan vara svåra att prata om med sina föräldrar, tyckte barnen. Men man kan mycket väl säga till sina föräldrar att man är arg på dem. De förstår att man egentligen inte hatar dem, även om man hatar dem precis just då.

Barnen ville gärna berätta om den första gången de fick ett epilepsianfall. Initiativet till det tog de själva genom att säga att intervjuarna borde fråga om det. De tyckte också att det var intressant att höra andra barn berätta om sitt första anfall.

Barnen i gruppen var överens om att det är viktigt att berätta för andra om epilepsi. Det är viktigt att dem som man leker och umgås med känner till det. Däremot behöver inte alla veta om det. Hela skolan behöver inte veta utan bara de närmaste kompisarna.

Barnen fick höra en berättelse från förr i tiden när föräldrarna skämdes och inte ville att barnet skulle berätta om sin epilepsi för andra. Jättekonstigt, tyckte barnen. De förstod inte varför det här barnet inte fick prata om sin epilepsi. Det barnets föräldrar kan inte ha tänkt på allt som kan hända… Epilepsi är väl inget att skämmas för, sa barnen.

I det här gruppsamtalet var barnen trygga med sina akutmediciner och kände sig fria att till exempel sova över hos kompisar. Men det hade ibland hänt saker som de inte pratade med kompisarnas föräldrar om, däremot med sina egna föräldrar när de kom hem.

Det var roligt att vara med på gruppsamtalet, tyckte barnen. Även intervjuarna tycket det var roligt. Barnen hade mycket kloka saker att säga, tycker Lena Nyblom Malmberg. Det var spännande att höra barnens olika berättelser. Alla hade mycket att bidra med, säger hon.

Det barnen sa bekräftar det som vi har hört från andra barn, fortsätter Lena. Det handlar om att vara öppen och ärlig, man ska få vara som man är. Vuxna ska säga som det är till sina barn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s