Det här pratar vi inte om – första resultaten i projektet

Barn med funktionsnedsättning tycker att de är till besvär. Men barnen pratar inte med sin familj om det. Det är ett av åtta teman vi hittat när vi analyserat intervjuer med barn med funktionsnedsättning, föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar i projektet Det outsagda.

De åtta teman vi hittat är: funktionsnedsättningen, hur jag mår, att vara beroende, att vara till besvär, att ta ansvar för andras känslor, omgivningens attityder, framtiden och döden. Totalt har vi intervjuat 160 personer.

Mycket av det som familjerna berättar om är allmängiltigt. I alla familjer påverkar barn och vuxna varandra på många olika sätt, och det finns mycket man inte pratar om.

Men i familjer med barn med funktionsnedsättning finns ytterligare en dimension. Barn är beroende av de andra i familjen mer än andra barn – varje dag och ibland nästan jämt. Därför finns det andra saker som barn med funktionsnedsättning håller inne med, jämfört med barn i allmänhet. Det förblir outsagt, eller opratat, därför att barn och vuxna skyddar sig själv och andra i familjen. Från sorg och skuld och från att inte vara en belastning.

– Det opratade handlar om situationer som rör funktionsnedsättningen och beroendet skiljer från hur det är i andra familjer. Och skyddet är väldigt påtagligt, man skyddar sig och andra, säger Ann-Marie Stenhammar, projektledare för Det outsagda.

Barn vill prata och barn är ofta mycket mer kompetenta än vad vuxna förstår. Barnen säger ”Jag har nåt” eller ”Det är jag som har det”. Barnen säger att de vill veta om sin funktionsnedsättning – men föräldrarna har svårt att prata med dem om det.

– Barnen är tydliga med att vuxna tidigt ska berätta om funktionsnedsättningen. Men föräldrarna har svårt att göra det. Det är skillnad mellan vad barnen vill veta och vad föräldrarna förmår berätta, säger Ann-Marie Stenhammar.

Att barn med funktionsnedsättning inte pratar om att de upplever sig vara till besvär för andra är helt nytt. Det är unikt i vårt material. Bland resultaten finns också berättelser från barn och syskon om att de tar ansvar för andras känslor.

Barn läser av sin familj, drar sina slutsatser och agerar efter sin tolkning av det som är outtalat. Ibland stämmer det inte med hur det egentligen är. Men om barnet inte vet hur det är på riktigt så listar hen ut en egen sanning. Den kan leda till att barnet blir tyst eller tar ansvar för hur andra mår – trots att det är ett ansvar för de vuxna i familjen.

Projektet hade inte fått veta vad barn med funktionsnedsättning inte pratar om, om vi inte hade frågat dem. Barnperspektivet genomsyrar projektet och temana är formulerade ur barnens perspektiv. Bantilltalet är utgångspunkten när vi nu bygger en ny webbplats. Att börja prata om det vi inte pratar om är att förebygga ohälsa. När vi tar del av varandras tankar kanske vi bättre förstår vad vi behöver prata om. Vad som är outsagt i familjen. Opratat.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s